sonja sonya sonia sona -

www.thisismyworld.devote.se

Alla borde ta och titta på www.thisismyworld.devote.se super bra blogg tycker jag och jag menar att alla ska kolla. min e väldigt dålig däremot och ska läggas ner. kanske skaffar en ny blogg någongång i framtiden. för just nu ska jag sluta sitta vid datorn så mycket och komma ikapp med läxorna, speciellt franskan. Ska blir lite bättre också. Hej då och ha ett fortsatt bra liv :D

KOMMENTERA? (2)

I'm burning inside.

Jag brinner, av varmhet. Jag kan inte resa mig eller stå upp länge. Blir kraftigt yr då. Som om allt snurrar, och det dunkar i huvudet. Känns som jag ska spy när som helst, men det kan ju inte hända? Jag har ju inte precis ätit något. Benen känns som kokt spagetti. Huvudet känns som en bomb som kommer att explodera i vilken sekund som helst. Energin ligger på låg nivå.

Hej feber.

KOMMENTERA? (1)

första dagen med små barnen (:

Skolan var jätte rolig idag, inte på lektionerna med imellan åt i alla fall. Har inte skrattat så mycket som idag på länge. Riktigt skönt faktist. Känner mej glad idag. fri på något sätt, jag vet liksom att något kul kommer att hända nångång snart men jag vet inte vad... I alla fall, första dagen som tränare idag. Och gud va mycket energi små barn har. Först sprang dom runt jätte mycket, så jag tänkte att dom kanske skulle bli lite trötta i slutet då, men dom blev tvärtom mer springiga. Små barn i åldern cirka 4-5, väldigt glada och nästan alla flickor hade små rosa ballerina dräkter, utom en, hon hade en svart... Men alla var jätte sööta och snälla, dom var lite rädda för mig först, men sen kom dom på att jag inte bits, haha (: Jag har faktist haft en bra dag :'D Och Sofie fick mej så klart att stor flabba på min egna träning på kvällen så att jag misslyckades totalt med mitt mål, att ta gymnastik på allvar... Men det var riktigt roligt, utom att jag råkade slå till Sofie när hon skulle passa mig. Ha de bra alla (:

KOMMENTERA? (1)

Tisdag...

Jag mådde inte alls bra imorse. Kunde knappt ställa mig upp. Kom cirka en timme försent till skolan, men whatever, ingen bryr sig ändå. Imorgon börjar jag jobba med Sofie, en människa som är helt konstig men ändå smart, och hon lever på sitt sätt, hon är en person som går efter det hon vill och som alltid försöker. Vi kommer inte så bra överens längre, och det är mitt fel, mitt och min dåliga personlighets fel. Men imorn ska vi i alla fall bli hjälp tränare till smågrupper i gymnastik, för barn mellan 4-7 år. Ser verkligen fram emot det. Wish me luck ;)

Skulle faktist egentligen fråga dig idag om du ville följa med på festen, så att du hade nån att gå med till den större festen. Men på grund av att ditt humörsväng så slapp du prata med mej. Och du slapp också festen.

KOMMENTERA? (0)

e det så här jag ska vara då?

Jag är trött på att alla ska jämnt bli sura när man bara försöker hjälpa dom. Ni borde veta bättre istället för att säga att jag bara klagar hela tiden. Jag vill inte vara som alla andra som låtsas skriver. ooh vad söt eller gud va fint, när alla vet att det inte är snyggt. Men jag säger ju klart inte det, men till mina vänner som jag bryr mig om, eller gjorde, så försöker jag faktist säga vad som är bra och vad som är mindre bra för att dom ska kunna förbättra och ta ett steg frammåt själva. Men visst förlåt, jag ska inte säga nåt mer, jag ska bara hålla truten och vara en tråkig typ som bara ljuger åt sina vänner? Problemet med er är att ni bara tycker att jag klagar, när jag försöker hjälpa till, ni bryr er inte om det som bara är posetivt, ni vill bara bevisa att ni tycker jag klagar. Om ni inte orkar med mig så varför pratar ni då med mig? Ni vill ju ändå att jag ska hålla käft.

KOMMENTERA? (1)

En ensam kväll på skolan

Jag stod där, helt ensam, vid skolan. överallt var det släckt förutom i musikshuset. Jag kände ett par droppar träffa min kind, det verkade som om det skulle börja regna, eller var det bara att det stora, läskiga, ruttna träden som jag stod under som var blött och fällde vatten, kanske tårar? Kanske var trädet ledsen för att det började bli gammalt, och för att den var ensam nu när alla fåglar, och hans egna löv hade lämnat honom? Jag stod och fantiserade ihop en liten b´story om trädet medans jag väntade på att min mamma skulle hämta upp mig efter att jag hade varit på en tjejkväll på fritidsgården. Jag stod och funderade vidare på trädets historia enda tills regnet började falla ner, jag bara stod kvar ute vid vägkanten eftersom jag inte ville springa in i musikhuset, för att risken skulle va att min mamma trodde att jag hade gått hem. Jag skulle börjat gå hem om jag inte hade haft så fruktansvärt om i mina knän de senaste dagarna...
Jag blev rädd när jag hörde någon viska mitt namn, jag kollade runt om mig om jag kunde se mamma, men jag såg ingen. Om och om igen hörde jag någon viska mitt namn. Viskandet kom från skolans skolgård, där mellanstadie barnen brukar hålla hus på rasterna. Jag var arg på mig själv, eftersom jag var rädd och för att jag inte hade tankat på min mobil med pengar. Varför kom inte mamma bara? Viskandet slutade och plötsligt drog en kraftig vind igång. jag spran till musikhusets dörr och stod under taket för att skydda min dunjacka från regnet. Ett kraftigt skrik hördes från ett av klassrummen i skolan. Jag ville gå dit och titta men vågade inte alls röra mig. Skriket upprepades. Jag höll för mina öron. Varför står jag kvar här egentligen? Jag började gå mot bilvägen. Egentligen vill jag bara springa därifrån men kunde inte för smärtan. Jag hade vägrat ta med mig mina kryckor till fritidsgården. Klockan på mobilen visade kvart över tio, mamma skulle alltså egentligen avrit här föt en halvtimme sedan. Tillslut kommer det en bil i fullfart mot mig, jag ser på regestrerings skylten att det är numret på mammas bil, för en sekund blir jag glad och står kvar där jag är eftersom jag vet att mamma kommer stanna, men bilen stannar inte, utan dej kör på mig... Sedan bara slocknar allt.

Jag vaknar upp någon annan stans, fast nu är det morgon. Var det en mardröm jag drömde, eller hände allt det här i mitt inte så sagolyckliga liv?

KOMMENTERA? (0)

Sonja ska nog rensa sin blogg...

Jag har faktist lust att rensa min blogg. ta bort allt det deprimerande och spara det mest positiva och det roliga.
Jag har också lust att börja blogga igen, bättre denna gången, nu när jag lärt mig själv lite om designen och allt så blir det roligare att hålla på med sånt här...

Så hjälp mig med vad som ska vara kvar, för jag kanske tar bort något som någon gillar, men som någon annan tycker är tråkigt?

Ha det bra (:

KOMMENTERA? (1)

klumpiga jag (a)

Jo, jag är väldigt bra på att skada mig när jag just håller på med gymnastik. Såg en film om en tjej som tränar gymnastik och tar det på riktigt allvar för att nå till OS, men sedan går hon övergränsen och börjar ta smärtstillande piller och slutar äta. Hon kämpade verkligen riktigt hårt, men hennes föräldrar tvingade sedan henne att sluta.
Då insåg jag faktist att jag vill bli bättre på gymnastik, och ta det på lite mer allvar för att åtminstonde lära mig dom lättaste hoppen och grunderna på matt-grenen och att försöka satsa mer. Jag har liksom alltid varit den som är rädd för att prova nya saker. Men nu ska jag verkligen ge det mesta jag kan för att inte förstöra för mitt lag på nästa tävling.
Och nu är då problemet, att när jag börjar prova nya saker så skadar jag mig alltid, förra våren skada jag nyckelbenet när jag försökte gå på händer, sedan har jag stukat handlederna på båda händerba flera gånger, fått små hjärnskakningar och nu, en hård stukning på den högra foten, jag har nog inte all tur med mig...

Många tänker säkert:
Ähh, hon fejkar bara, hon kommer ju ändå kunna gå imorgon igen...
Visst, jag kan ju gå nästa dag utan mina kryckor, men det är för att jag försöker hålla foten aktiv så att jag i fortsättningen alltid kan gå på den. Och jag kämpar ju också, för det är inte hur kul som helst att gå på kryckor, man får ju stora blåmärken underarmbågarna och jätte ont i handlederna, men det positiva är ju att man tränar armarna.

KOMMENTERA? (0)

you still don't know me.

Jag är riktigt trött på folk som tror att dom känner mig fast dom inte gör det. Dom tror att jag är en fullständigt efterbliven idiot som inte kan göra någonting rätt eller göra något utan att skratta. Jag skrattar för att jag vill vara posetiv. Jag vill inte vara den tråkiga seriösa typen som inte snackar. Jag vill vara mej själv och vill inte göra något som någon annan säger till mig att göra. Så jag ska nog börja om år 2009... Men man kan ju börja lite innan åsså, så:

Hej jag heter Sonja, egentligen inte, men officiellt i Sverige så gör jag det. Egentligen har jag ett turkist namn som inte svenskar kan uttala, bara väldigt få. Jag är inte döpt, för sånt ingår inte i en turkisk kultur. Jag är inte kristen eller muslim eller något som många tror... Jag har kanske inte vatt kunglig men jag har varit ett lands Presidents Politiske-rådgivares dotter, komplicerat men ja... Och jo, jag är rätt så smart också, ibland...

KOMMENTERA? (3)

26/12

En mysig fredag med familjen. Först körde promenerade man till burlöv center med pappa och syster. Sen var pappa väldigt snäll och köpte mej två par ur-snygga och dyra jeans, ett par diesel och ett par levis. Riktigt glad blir man. Sen så körde mamma oss till Sultan Palace. En mysig turkisk resturang i Malmö. Trevligt var det i alla fall. Man skyndade sig hem efteråt eftersom man inte ville missa Gladiator som gick på femman. Även om jag hade sett den en vecka innan och flera gånger innan dess också. En riktigt bra film. Snyggt filmat och skådespelarna är grymt bra också. En film som jag älskar. Musiken är ett stort plus på filmen. och slutet är verkligen sorligt... Men man får ju tänka positivt, han kom ju till livet efter detta tidigare för att träffa sin familj...

KOMMENTERA? (0)

Julstress

Är det bara jag som inte längtar till julafton? Är jag den enda som inte har julstämning?
Alla som räknar ner. Jag förstår inte pointen. Det enda alla längtar efter är ju att få julklappar, men va händer med dom som inte får några? Det är ju inte kul att få vilken julklapp som helst. Det är heller ingen mening med att säga vad man önskar sig... Eller jo, det är det ju, men man vill ju veta hur personen tänkte när han/hon valde detta som present för dig. Man måste tänka också. Inte ba kasta ut en massa pengar på saker som folk inte kommer att använda.
Men i alla fall. Hoppas ni har en bra jul.

God Jul <3

KOMMENTERA? (1)

du e cp

Jag tyckte faktist om dig. Trodde liksom att du var annorlunda. Men du är precis som alla anra fast värre. Du kan inte ens skilja på en arab eller en turk. Ochsäg inte till mig att hålla käft, för jag får prata när jag vill. Det är ett fritt land. Ingen kan styra över en. Du borde bara lära dej att respektera folk som inte ser ut som andra, och du borde sluta va så himla rasistisk. För det kommer att drabba dig nån dag. Och en sak till: Man är inte blatte om man är svensk med utländskt ursprung! Tänk på vad du tänker säga innan du öppnar munnen.

KOMMENTERA? (2)

inte snooo

Jag stör mig faktist på folk som säger att dom inte härmas, men ändå så gör dom det. Det är riktigt irreterande när en kompis skriver om exakt samma sak i sin blogg efter att jag har publicerat mitt. Jag gillar inte folk som snor mina texter och det vet de flesta. Man vill ju liksom ha orginalet istället för kopian... eller ?

KOMMENTERA? (2)

orka

Jag kan inte lyssna på sorlig musik. För då börjar jag tänka på dig. Du har gjort mina senaste veckor till ett svart stort moln. Jag vill bara gråta varenda gång jag tänker på det. Jag vill hata dig men det går inte. Att svika en person är ett av de värsta man kan göra. Det är precis som om du tänker med bakdelen. Jag vill förlåta dig. Men det är inte lätt, för en del av mig vill inte det. Jag försöker, jag svär. Men det är också ditt eget fel att det blev så här.

KOMMENTERA? (1)

ful, snygg... vad?

Varför klagar vi ofta på att vi är fula? Är det brist på självförtroende? Är det för att vi försöker passa in? Eller är det för att vi inte ser ut som varandra och alla andra? Ingen är ful för det första. Vi ser bara på varandra med olika ögon. Nu sminkar sig ju nästan alla som går på högstadiet. Men vi som inte gör det borde inte känna oss fula. Vi har liksom många anledningar som är bra för att vi inte använder smink. Te.x: Vi behöver inte oroa oss att det kommer börja smeta ut sig när det regnar, vi behöver inte slösa tid för att sminka oss (vi tjänar ju också fler sov minuter på det), vi slösar inte pengar på det... Men framför allt, vi är snygga utan. Ingen behöver sminka sig. Det bevisar bara att man har brist på självförtroende eller för att man inte tycker om sitt egna utseende... Men man blir ju ändå beroende ibland... Men man bestämmer över sig själv, och man gör oftast det man trivs med.

KOMMENTERA? (4)

stämma gud?

Har ni hört att en i USA har stämt gud eftersom terrorister har använt guds budskap, tror jag. Men faktist rätt smart gjort eftersom meningen med att stämma gud var för att se om han verkligen exsisterar eller inte. Om han exsisterar så är han ju tvungen att komma till rättegången eller vad det heter. Men ett problem finns ju... Och de är ju att dom kan inte skicka iväg meddelande till honom eftersom dom inte har hans adress. Men det bevisar ju bara på att han inte finns. Men vi folk tycker ju olika, vi tänker olika...

KOMMENTERA? (0)

you don't know me...

Du kan inte veta vad för musik smak jag har bara för att du vet hur jag ser ut. Jag kanke ser ut som alla andra, men jag är inte som någon. Jag är inte som någon annan. Dom jag klär mig som, dom jag liknar, dom lyssnar på Rn' B, men det gör inte jag. Jag kanske lyssnar på jazz, eller kanske riktig metall? Jag kan lyssna på allt. Så man kan inte bedömma någon efter utseendet...

KOMMENTERA? (2)

saknade människor

Ett stort glatt leende sprider inom mig. Jag hade saknat dom enormt. Precis vad jag behövde i mina mörkaste dagar. Gamla minnen väcks. Gamla glada underbara minnen. Det kommer ju aldrig bli så igen. Den veckan kommer aldrig mer bli lika underbar. Men jag blev så glad över att träffa bara två av dom. När jag träffar resten kommer jag säkert dö. Dom får mig att glömma det som har hänt nu. Jag längtar som aldrig förr, till nästa sommar. Då ska jag ha en underbar vecka och det ska bli den bästa i mitt liv.

KOMMENTERA? (2)

gråten...

Jag ville bara släppa ut alla gråt jag hade inom mig. Men jag ville inte att någon skulle se. Allt har skitit sig de senaste dagarna. Allt har bara sjunkigt neråt. Neråt åt helvete. Och det finns ingen jag kan prata med. Ingen som vill prata med mig. Var är alla? Jag känner mig som en svart prick bland en mängd vita. Jag känner mig ensam. Ensammare än någonsin förr. Det här går ju inte. Det här var inte det jag hde föreställt mig på ett positivare liv.

KOMMENTERA? (1)

skratta?

Ibland vill jag skratta. Men jag kan inte få ut ett enda litet ljud. Det är som om skrattet kväver sej själv. Jag vill skratta. Men inte falskt, inte på låtsas. Mina äkta skratta försvinner. Det är dom jag vill ha. Men dom kommer inte fram, väldigt sällan, när jag behöver skratta riktigt riktigt länge. När man får tårar i ögonen av skratt. När man njuter av att kratta och ha kul. Det är så jag vill ha det. Och det är så jag ska försöka få det att bli...

KOMMENTERA? (2)