sonja sonya sonia sona

Jag kommer ihåg i slutet av mellanstadiet. Då jag hade en spricka i mitt högra nyckelben. Det var en dag som jag kommer ihåg exakt hur det va i slutet. Det var en dag när hela klassen och paralell klassen åkte ner till stranden på en vanlig skoldag. Det var jättekul ända tills en annan sexa kom från den andra skolan. Det finns ju bara två skolar i Lomma som har mellanstadie klasser. Men i alla fall. I den klassen gick han killen. Han som varit så snäll och jätte rolig från början, men sen när ma inte visa intresse åt honom sket ha i en eller blev jätte sur.
På stranden började han direkt med försöket att starta ett gräl. Han störde mej hela tiden, skulle slåss och försöka vara tuff hela tiden. Till slut när han skulle slå mej på min vänstra arm så hindrade jag han med min högra. Han var inte så svag heller, så han tog tag om min smala handled och vred den så så att jag var tvungen att vända mig.Till slut knäckte det till i nyckelbenet och den smärtan jag hade haft de senaste sex veckorna kom tillbaka. Jag ville men ändå inte skrika, jag fick i alla fall fram ordet: Släpp! Men han släppte inte. Säg att du älskar mig så släpper jag. Jag fick en chock. Herregud. Tänkte jag, han lät precis som våldtäkts mannen i filmen: Säg att du älskar mig. Som jag hade sett med en av mina närmsta vänner några dagar innan. Jag ville inte ge upp, men tills slut gjorde det så himla ont att jag sa det. Då släppte han. Men även om han trodde att det var över så var det inte det, för precis när han skulle vända sig, knäa jag homon så hårt jag kunde mellan benen. E du fan dum i huvet?! Sa han. Men jag bara gick där ifrån med en smärta i nyckelbenet och tänkte för mig själv: Man ska inte skada någon annan om man inte vill ha något ont tillbaka.
Varje gång när jag får lite ont i mitt nyckel ben av en anstängning så tänker jag på det som hände, men ändå tänker jag på hur jag förändrades på en sån liten tid.
Att hur populär han än var, hur många killar som följde efter han hela tiden, så var det faktist han som förlora, han fölora mycket mer än bara den fighten...